Frågor & svar – Braskamin

För det första så är det en fråga som det inte finns ett exakt svar på, men vi ska göra ett försök här.

Luftvärmepump

Luftvärmepumpen är som billigast ju varmare det är ute, och ger mindre besparing ju kallare det blir. Osäkerheten med el är att man som konsument inte vet om det är vind, vatten, kärnkraft eller kolkraft som driver värmepumpen. Något som talar för luftvärmepumpen är att då den väl fungerar kräver den minimalt med underhåll. En service vart annat år rekomenderas.

Pelletskamin

Pelletskaminen är som bäst ju kallare det är ute. Är det riktigt svinkallt har du en hög energibesparing med pelletskaminen. Till pelletskaminen behöver du någonstans att förvara din pellets.

Något som talar för pelletskaminen är att den är extremt miljösmart i jämförelse med luftvärmepumpen

Värmepumpen förbrukar betydligt mera el, och är känsligare för kallt klimat, pelletsen är en förnyelsebar skogsråvara som bränns i ett koldioxidneutralt kretslopp.

Pelletskamin och luftvärmepump = Mycket bra kombination

Ett alternativ som många väljer är att kombinera både luftvärmepump och pelletskamin. Då får du det bästa av två världar.

Läs mer om våra pelletskaminer här

Värmespridning från en kamin är helt beroende av att huset har en fungerande ventilation, dvs, utbyte av luft genom frisk luft som kommer in i huset (genom naturlig inströmning genom ventiler i väggar eller fönster/ eller genom ett mekaniskt ventilationssystem med tilluft) och förbrukad luft som lämnar huset genom frånluftsventiler i badrum, klädkammare, kök och WC (antingen genom självdrag eller med ett mekaniskt frånluftssystem). Med för dålig ventilation står luften stilla – detta kan ses i hus där imma bildas på fönstren, en unken, fuktig lukt känns och vid eldning att kaminens glasluckor blir väldigt svarta av dålig förbränning.

Vill du maximera funktionen i huset med en braskamin ska ventilationen ses över. Ta hjälp av ett proffs med kontroll och ev mätning av luften och dess rörelser. En öppen planlösning har alltid lättare att sprida värmen i huset. En tillsluten planlösning ger alltid mer problem att få runt värmen.

I hus med en luftvärmepump brukar luftvärmepumpen kunna trycka på kaminvärmen runt i huset. Det finns också enkla ventilationssystem för att flytta värme (sk värmeförflyttare) från ett rum till andra delar av huset. Fråga din varmahembutik om råd.

Hur mycket ved som går åt beror så klart på hur mycket man eldar. Myseldar man eller är eldstaden den primära värmekällan. För att få en uppfattning om hur mycket ved som går åt då man elda får vi göra ett matematiskt experiment.

Vi leker med tanken att man eldar varje dag i 180 dagar, och man eldar 4 timmar varje dag. Om man eldar 2,5 kilo ved varje timme blir det 10 KG x 180 dagar= 1 800 KG. Vilket är ungefär 4-5 m3 (kubikmeter) staplad ved eller 7-9 m3 stjälpt mått. Räkna alltid med att ha plats för minst 2 års förbrukning i vedbod eller förråd och ta höjd för kalla vintrar när du köper hem veden/eller kapar den själv. Som ren myseldning räcker ofta någon m3 ved per år.

Vad kostar ved?

Ved kostar allt från 250:-/m3 i stjälpt mått och upp till 1 500:-/m3 (packat i säckar på bensinstationer). Det sistnämnda blir ett eldningssätt som är dyrare än ex. elvärme i de flesta fall. Viktigt att tänka på är också att staplad ved tar mindre plats än stjälpt ved – varför vedpriset i förhållande till den effekt man får ut blir väsentligt högre när man köper veden stjälpt.

Det absolut viktigaste när man köper ved är att se till att den är torr. Detta kan mätas med en fuktmätare. Exempelvis en sån här från Clas Ohlson.

Ved som huggs och travas på våren kan eldas kommande höst-vinter, men helst bör veden lagras två år innan den eldas. Ved som huggs mitt i sommaren bör eldas först året efter. Detta eftersom det visat sig att den inte hinner torka tillräckligt. Veden bör ha en fukthalt under 20 % när den eldas (ju torrare den är desto bättre).

För att hitta vedåterförsäljare så är Blocket en bra plats att söka på.

Det finns flera orsaker till att glasen på en kamin blir svarta:

  • Vanligast är att luckan stängs för fort vid upptändning av kall kamin så att elden ”kvävs” och frigör mycket sot. Kontrollera och testa genom att låta luckan stå på glänt tills det brinner riktigt bra (ca 5-15 minuter)
  • Sur ved, dvs. ved som inte har torkat tillräckligt länge – prova genom att elda torrare ved.
  • Felaktigt dimensionerad skorstenskanal som ger dålig förbränning – måste kontrolleras genom att en undertrycksmätning görs (dragmätning).
  • Braskaminen och skorstenen är inte sotade på länge – se till att sota eller få sotat. För dåligt med tilluft in i huset (detta ”kväver” också elden och ger mycket dålig förbränning (kontrollera med expert, ex. varmahembutiken, skorstensfejare, ventilationsfolk)

Fler anledningar kan finnas – ta kontakt med Varmahembutiken eller sakkunnig om du inte hittar problemet själv.

Ja, det är alltid en bra idé att göra en provtryckning eller läckagemätning för att se vilken skick kanalen har. Om man installerar eldstaden först och sedan gör besiktningen kan man stå med dyra reparationsåtgärder som hade varit bra att känna till före installationen. Problem med murade rökkanaler är väldigt vanliga, vilket är naturligt eftersom de flesta skorstenar är gamla. De flesta äldre skorstenar behöver lagas med en sk skorstensrenovering. De två vanligaste metoderna för detta är glidgjutning eller ett nytt insatsrör.

Rådet är att alltid kontrollera sin skorsten innan man ansluter en ny kamin. Både av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl.

Inte alldeles lätt att svara på eftersom alla hus är olika. Det finns en mängd olika saker som påverkar hur lång tid installationen tar. En antydan kommer här;

Installationstid och kostnad för installation av braskamin

Vanlig fristående kamin i ett enplanshus med skorsten rakt upp och en standard takhuv, montering av taksteg och glidskydd – installationskostnad ca 8 – 10 000:- före ROT-avdrag, och beroende på om jobbet kan göras utan några extra åtgärder som avväxling av bjälkar på vind eller i bjälklag, att inga el, ventilationsrör, vattenrör, eller avloppsrör är i vägen där skorstenen ska dras upp.

Installation av en braskamin som ansluts mot en befintlig murad skorsten kostar ca 3-6 000:- före ROT-avdrag i vilket innefattas lokalisering av rökkanal, håltagning, montering av kamin med anslutningsrör bakåt. Ett stort MEN är på plats när man ska prata montagepriser – det förekommer såväl billigare som dyrare montage beroende på omständigheter runt montaget. Behöver man ex. förstärka sitt bjälklag är det alltid en tillkommande kostnad. Måste man reparera sin rökkanal tillkommer också det.

Installation av en eldstad eller skorsten anses vara en väsentlig förändring av huset och därför krävs bygganmälan vid ändring av eldstad eller skorsten. Vilket betyder att även om det finns den befintlig kamin så behöver man göra en bygganmälan. det kan skilja sig från kommun till kommun. Så kolla upp detta med byggnadskontoret i din kommun.

Exempel på installationer av kaminer som kräver bygganmälan:

  • Nyinstallation av kamin
  • Nyinstallation av kamin och skorsten
  • Nyinstallation av värmepanna och skorsten
  • Installation av insats i befintlig öppenspis.
  • Byte av kamin

Bygglov kan krävas ex. vid skorstensmontage på utsidan av huset, eller där skorstenen utgör en nämnvärd förändring av husets utseende.

För att få veta exakt vad som gäller i din kommun kontakta din närmaste Varmahem-butik eller byggnadskontoret i din kommun.

Vad kostar bygganmälan?

Varierar beroende på var i landet man bor. Kontrollera detta på ett tidigt stadium. Priset finns oftast på kommunens hemsida under fliken för byggnadsnämnden. Alternativt ringer du till kommunens byggnadsnämnd och frågar. Din varmahembutik kan också känna till de lokala priserna för bygganmälan/bygglov.
Gör din ansökan om bygganmälan i god tid. Kommunerna har i det festa fall minst 3 veckors handläggningstid. Ni måste ha fått er bygganmälan godkänd och klar innan ni kan sätta igång med att installera er kamin.

Varför behövs bygganmälan?

All byggnation i Sverige ska ske kontrollerat, med hänsyn bland annat till kommande generationer och miljö. Detta gäller även vid installation av braskamin. Plan & Bygglagen reglerar byggandet i landet genom ett regelverk som måste följas. Ett av kraven för byggnation är bygglov, rivningslov eller bygganmälan. Detta instrument ger kommunerna inblick i allt byggande och förebygger att det inte byggs hur som helst. Byggandet är enkelt uttryck ”kontrollerat” av samhället. SBN – i dagligt tal kallad Byggnormen – ger direktiv för hur man kan bygga och vad som ska uppfyllas enligt regelverket.

Vad händer om man inte gör bygganmälan/bygglovsansökan?

Kommunen kommer att skicka ett vitesföreläggande. Vitet (boten) bestäms av respektive kommun, men viten på uppåt 22 000:- förekommer i Sverige. Varje kommun har ett självbestämmande om ex. viten, vilket gör att vitet varierar över landet.
Detta gäller både om man inte gör bygganmälan, gör den efter att installationen är klar eller påbörjar installationen innan startbesked kommit från kommunen. Det är också viktigt att inte börja elda innan slutbeskedet kommit från kommunen.

Kan man få nej på sin bygganmälan?

Frågan är trubbigt ställd. Orsaken till nekad bygganmälan beror ofta på att anmälan är felaktigt formulerad eller bristfällig och måste kompletteras, alternativt att du vill installera produkter som inte är godkända för den svenska marknaden, eller äldre eldstäder som inte längre har giltiga certifikat och inte längre exempelvis uppfyller miljökraven. Generell försiktighet/restriktion kan finnas i kommunala områden där man har dokumenterade problem med ex. för hög halt partiklar, eller vedeldare som ”smutsar ned” närmiljön så att det skapats problem för andra. Fråga kommunen till råds om det finns områden med särskilda reservationer eller restriktioner i samband med bygganmälan.
Vem är skyldig att göra bygganmälan/bygglovsansökan?
Fastighetsägaren, som också är byggherren är ansvarig enligt lag att göra anmälan. Byggherren är också skyldig att betala kommunen för bygganmälan enligt den taxa som tillämpas. Betalningsansvaret för bygganmälan kan aldrig skjutas över till exempelvis en entreprenör som installerar en kamin/skorsten eller liknande.

En vanlig, gammaldags, installationsbesiktning utförs av en besiktningsman godkänd av kommunen (ex. skorstensfejarmästare eller en skorstensfejartekniker – de som i dagligt tal kallas sotare eller av annan sakkunnig godkänd av kommunen). Som annan fristående sakkunnig krävs att man har av kommunen godkänd dokumenterad erfarenhet. Yrkeserfarenhet som installatör räcker inte för att få göra besiktningar.

Besiktningen innebär att installationen kontrolleras mot de dokument som visar produkterna skall installeras. Man provtrycker/läckagemäter rökkanalen för att kontrollera att den uppfyller gällande täthetskrav och man gör en okulär avsyn (tittar och mäter) att eldstad och skorsten är rätt installerade med avseende på avstånd till brännbart material. Vissa gör en dragmätning och vissa gör det inte. När besiktningen är klar fungerar anläggningen teoretiskt. Eventuella brister skrivs ned i protokollet i två olika alternativ, godkänd utan anmärkning eller icke godkänd med anmärkning.

SSR-godkänd besiktning av skorsten och eldstad/kamin

En SSR-Godkänd besiktning utförs enbart av besiktningsmän anslutna till SSR (Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund). Den besiktningsformen är likvärdig över hela landet, och till grund för besiktningens utförande finns en vägledning och alla besiktningsmän har utbildats i systemet. Man kan säga att den besiktningsformen är kvalitetssäkrad för kundens bästa. Det finns inte samma utrymme för godtycklighet som i det gamla besiktningsförfarandet och man gör en fullständig funktionsprovning av anläggningen – dvs. kontrollerar att den fungerar i praktiken, inte bara teoretiskt.

Det finns inga regler eller liknande för dessa kostnader, så det upp till den enskilda företagaren som gör besiktningen som sätter sin egen kostnad. Däremot ligger besiktningskostnader generellt över landet relativt lika.

Ring sotaren eller den fristående sakkunnige besiktningsmannen och fråga vad besiktningen kostar, och glöm inte att tala om vilken typ av besiktningen det är du vill ha utförd. Det är viktigt att tänka på att det kan bli fråga om 2 besiktningar vid installation av en kamin mot en befintlig skorsten – dels före installation för att kontrollera skorstenens rökkanal och en efter installationen för att kontrollera installationen.

Brandskyddkontrollen är en lagstadgad kontroll i enlighet med LSO (Lagen om skydd mot olyckor). Det är kommunen som utser besiktningsmannen, som har ett personligt ansvar, och det är som regel Skorstensfejarmästaren som är brandskyddskontrollant.

Brandskyddskontroll är en periodisk kontroll av eldstad och rökkanal i förebyggande syfte som sker under anläggningens totala driftsscykel. Tanken är att man periodiskt ska se hur en anläggning förändras med hänsyn till slitage, ökad brandrisk osv. Kontrollen sker genom att besiktningsmannen kontrollerar sotförekomst, slitage i eldstad, slitage på rökkanalen, kontroll av eventuella värmeskador på intilliggande material. En filmning av rökkanalen sker för att försöka upptäcka synliga skador i rökkanalen. Besiktningsmannen kan om han anser det nödvändigt göra fördjupade kontroller (ex. provtryckning eller läckagemätning samt termografering av rökkanalen). Efter kontrollen upprättas ett protokoll med avvikelser som är av underordnad betydelse eller som bör åtgärdas.

Mycket viktigt att tänka på som fastighetsägare – en anläggning kan vara godkänd vid brandskyddskontrollen, men vid en provtryckning/läckagemätning av rökkanalen kan det finnas brister (läckage). Tyvärr har många fastigheter i Sverige sålts i tron att rökkanaler/eldstäder inte har några brister, eftersom man litat på brandskyddsprotokollet, men brister har funnits då den nya fastighetsägaren begärt en vanlig besiktning med täthetsprovning. De åtgärder som kan behöva utföras efter en sådan besiktning kan belasta den gamla fastighetsägaren som dolda fel (beroende på hur köpekontraktet är skrivet.)

Det finns olika typer av verkningsgrader, men när det gäller lokaleldstäder används som regel ordet Verkningsgrad, vilket är detsamma som förbränningsverkningsgrad. Verkningsgraden är måttet på hur mycket av vedens värmeinnehåll som blir värme till bostaden. 75% verkningsgrad innebär – 100% bränsle är tillfört, förluster i form av rökgastemperaturen, luftöverskott & oförbränt i askan uppgår till 25%. Detta benämns då i ex. tekniska specifikationen på eldstaden som ”Verkningsgrad 75%”. Observera att detta inte ska blandas ihop med effekt som är måttet på hur mycket värme en eldstad maximalt kan avge vid normal och föreskriven användning enligt eldningsinstruktionen.

Ju högre verkningsgrad desto bättre förbränning=renare förbränning. Ju lägre verkningsgrad – desto sämre förbränning. De mest effektiva lokaleldstäderna är pelletskaminerna där verkningsgraden kan uppgå till ca 90%

Systemverkningsgrad används oftast på värmeanläggningar och avser hela systemet och förluster från expansionskärl, radiatorsystemet, ackumulatortankarna samt inte nyttogjord energi i eldstaden. Systemverkningsgrad är mycket svårt i praktiken att räkna ut. Pannverkningsgrad används för att ange pannors prestanda och är skillnaden mellan producerad energi och tillförd energi.

Ofta har en lokaleldstad högre systemverkningsrad än en värmeanläggning eftersom lokaleldstaden är både eldstad, radiator och ackumulator i ett.

Detta är helt beroende på om det är en brännbar vägg eller en icke brännbar vägg. Är det en icke brännbar vägg, så fråga din lokale sotare.

Avstånd till brännbar vägg eller byggnadsmaterial

En kamin som står i närheten av brännbart material måste stå på ett visst avstånd. Det finns inget generellt avstånd utan är beroende av hur mycket värme kaminen eller skorstenen avger. Det får inte bli mer än 85 grader på det brännbara materialet. Detta i enlighet med byggnormens regelverk. Läs mer om detta på brandskyddsföreningens hemsida.

Vill man minska avståndet till bakomliggande vägg kan man montera en brandmursplatta bakom kaminen. Med en brandmursplatta bakom kaminen kan man placera kaminen mellan 5-10 cm från väggen. Fråga din lokala varmahem-butik så kan de berätta mer.

Det finns alltid en anledning till att vissa kaminer är billigare och andra är väsentligt dyrare. Det man ska fråga sig är hur mycket kaminen ska användas, och vad den ska användas till. Är det mysvärme med eldning någon gång i veckan eller mer frekvent eldning dagligen. Är tanken till och med att få ned sina uppvärmningskostnader ska man absolut jämföra funktion och kvalitet i sortimentet innan man bestämmer sig.

Dyr eller billig kamin?

Tänker man använda kaminen som en ”sparbössa” – dvs en energibesparing bör man absolut titta på funktion och kvalitet = dyrare produkt. Ska kaminen både vara en effektiv värmekälla och passa in i husets design och stil bör man fundera på designen också. Idag är det populärt med stora glasluckor och även s.k. sidoljus där elden syns från hela rummet. Några slutgiltiga aspekter att ta med i valet – hur ser din framtid ut? Vad kommer elen att kosta i en snar framtid och hur mycket mer kommer ni att kunna elda den dag ni blir pensionärer. Hur påverkar kaminens kvalitet, funktionsfördelar och inköpspris ditt försäljningspris på huset den dag det är dags att sälja?

Kaminens vikt är också viktig. Har man träbjälklag tål det som regel max 400 kg/kvm. Har man möjlighet att förstärka golvet underifrån med ett fundament så kan man installera även tyngre kaminer. Har man en gjuten platta kan man installera i princip vilken braskamin som helst.