Frågor & svar – Pelletskamin

Pelletskaminen är en helautomatisk värmemaskin, med ett pelletsförråd varifrån pelletsen matas in i brännkammarens brännkopp där själva förbränningen av pelletsen sker. Våra pelletskaminer ska eldas med 6 mm pellets för att undvika driftsproblem. Pelletskaminen jobbar mot en termostat och den sköter uppvärmningen av huset helt automatiskt. Många fördelar finns för användaren – det bästa för miljön, jämn uppvärmning, hög energibesparing och stor driftsäkerhet är några.

Hur eldar jag min pelletskamin?

Du fyller magasinet med pellets så att kaminen inte går tom och stannar. Se alltid till att magasinet är fyllt. De flesta pelletskaminer har ett förråd som rymmer ca 13 KG pellets. Någon gång i veckan gör du rent glasrutan och tar bort askan ur brännkammaren. Minst en gång per eldningssäsong bör hela kaminen rengöras/sotas ur enligt de manualer som finns för respektive modell. Något vi varmt rekommenderar är en riktig sotsugare för optimerad rengöring och mindre risk för nedsmutsning där kaminen står. När du köper kamin av varmahembutikerna kan du teckna ett serviceavtal i ett, två eller tre år – då försäkrar du dig om en professionell genomgång av pelletskaminen en gång varje år.

Läs mer om vår pelletskaminer här

Eftersom alla elbolag idag har olika debitering så vill vi pratat om procentuell besparing. En faktor till är priset på pellets som varierar mellan återförsäljarna samt över tid. Värmer man idag upp sitt hus med el så kan vi med säkerhet säga att man sparar åtskilliga tusenlappar genom att installera en pelletskamin. Exakt hur mycket?

Installera en pelletskamin och gör en besparing med upp till 75%

En pelletskamin som är rätt placerad, med rätt förutsättningar att sprida värmen i huset kan kapa ned elräkningen för värme med upp till 60, 65, 70 och kanske 75%. Har man alltså tidigare haft en värmekostnad på 15 000:- så är det lätt att räkna ut vad som händer. Tänk om 200 000 villaägare med elvärme skulle sätta in en pelletskamin och spara så mycket pengar? Vilken minskning av elberoendet! Varmahembutikerna kan hjälpa dig göra en ungefärlig energibesparingskalkyl om du vill få en uppfattning om din förtjänst.

Det beror på flera faktorer – har du en befintlig skorsten eller måste det upp en ny skorsten, hur högt är ditt hus och om kaminen ska bakanslutas eller toppanslutas till skorstenen. Tar vi exempelvis varmahembutikernas minsting ATAR 90 P så kostar den 21 900:-, en ny skorsten i en 1-plansvilla kostar ca 10-15 000:- sedan till kommer eventuell monteringshjälp, kostnad för bygganmälan och besiktning samt eventuellt serviceavtal. Begär komplett offert från din närmaste varmahem-butik.

Installation pelletskamin kostnad?

Detta är helt beroende av hur förutsättningarna är i just ditt hus. Om det finns en befintlig skorsten med godkänd rökkanal så rör det sig om mindre än en dags jobb. Om huset saknar skorsten och det behövs en ny, så tar det mellan 1-3 dagar att utföra installationen.

Läs mer om våra pelletskaminer här

För det första så är det en fråga som det inte finns ett exakt svar på, men vi ska göra ett försök här.

Luftvärmepump

Luftvärmepumpen är som billigast ju varmare det är ute, och ger mindre besparing ju kallare det blir. Osäkerheten med el är att man som konsument inte vet om det är vind, vatten, kärnkraft eller kolkraft som driver värmepumpen. Något som talar för luftvärmepumpen är att då den väl fungerar kräver den minimalt med underhåll. En service vart annat år rekomenderas.

Pelletskamin

Pelletskaminen är som bäst ju kallare det är ute. Är det riktigt svinkallt har du en hög energibesparing med pelletskaminen. Till pelletskaminen behöver du någonstans att förvara din pellets.

Något som talar för pelletskaminen är att den är extremt miljösmart i jämförelse med luftvärmepumpen

Värmepumpen förbrukar betydligt mera el, och är känsligare för kallt klimat, pelletsen är en förnyelsebar skogsråvara som bränns i ett koldioxidneutralt kretslopp.

Pelletskamin och luftvärmepump = Mycket bra kombination

Ett alternativ som många väljer är att kombinera både luftvärmepump och pelletskamin. Då får du det bästa av två världar.

Läs mer om våra pelletskaminer här

Värmespridning från en kamin är helt beroende av att huset har en fungerande ventilation, dvs, utbyte av luft genom frisk luft som kommer in i huset (genom naturlig inströmning genom ventiler i väggar eller fönster/ eller genom ett mekaniskt ventilationssystem med tilluft) och förbrukad luft som lämnar huset genom frånluftsventiler i badrum, klädkammare, kök och WC (antingen genom självdrag eller med ett mekaniskt frånluftssystem). Med för dålig ventilation står luften stilla – detta kan ses i hus där imma bildas på fönstren, en unken, fuktig lukt känns och vid eldning att kaminens glasluckor blir väldigt svarta av dålig förbränning.

Vill du maximera funktionen i huset med en braskamin ska ventilationen ses över. Ta hjälp av ett proffs med kontroll och ev mätning av luften och dess rörelser. En öppen planlösning har alltid lättare att sprida värmen i huset. En tillsluten planlösning ger alltid mer problem att få runt värmen.

I hus med en luftvärmepump brukar luftvärmepumpen kunna trycka på kaminvärmen runt i huset. Det finns också enkla ventilationssystem för att flytta värme (sk värmeförflyttare) från ett rum till andra delar av huset. Fråga din varmahembutik om råd.

Ja, det är alltid en bra idé att göra en provtryckning eller läckagemätning för att se vilken skick kanalen har. Om man installerar eldstaden först och sedan gör besiktningen kan man stå med dyra reparationsåtgärder som hade varit bra att känna till före installationen. Problem med murade rökkanaler är väldigt vanliga, vilket är naturligt eftersom de flesta skorstenar är gamla. De flesta äldre skorstenar behöver lagas med en sk skorstensrenovering. De två vanligaste metoderna för detta är glidgjutning eller ett nytt insatsrör.

Rådet är att alltid kontrollera sin skorsten innan man ansluter en ny kamin. Både av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl.

Installation av en eldstad eller skorsten anses vara en väsentlig förändring av huset och därför krävs bygganmälan vid ändring av eldstad eller skorsten. Vilket betyder att även om det finns den befintlig kamin så behöver man göra en bygganmälan. det kan skilja sig från kommun till kommun. Så kolla upp detta med byggnadskontoret i din kommun.

Exempel på installationer av kaminer som kräver bygganmälan:

  • Nyinstallation av kamin
  • Nyinstallation av kamin och skorsten
  • Nyinstallation av värmepanna och skorsten
  • Installation av insats i befintlig öppenspis.
  • Byte av kamin

Bygglov kan krävas ex. vid skorstensmontage på utsidan av huset, eller där skorstenen utgör en nämnvärd förändring av husets utseende.

För att få veta exakt vad som gäller i din kommun kontakta din närmaste Varmahem-butik eller byggnadskontoret i din kommun.

Vad kostar bygganmälan?

Varierar beroende på var i landet man bor. Kontrollera detta på ett tidigt stadium. Priset finns oftast på kommunens hemsida under fliken för byggnadsnämnden. Alternativt ringer du till kommunens byggnadsnämnd och frågar. Din varmahembutik kan också känna till de lokala priserna för bygganmälan/bygglov.
Gör din ansökan om bygganmälan i god tid. Kommunerna har i det festa fall minst 3 veckors handläggningstid. Ni måste ha fått er bygganmälan godkänd och klar innan ni kan sätta igång med att installera er kamin.

Varför behövs bygganmälan?

All byggnation i Sverige ska ske kontrollerat, med hänsyn bland annat till kommande generationer och miljö. Detta gäller även vid installation av braskamin. Plan & Bygglagen reglerar byggandet i landet genom ett regelverk som måste följas. Ett av kraven för byggnation är bygglov, rivningslov eller bygganmälan. Detta instrument ger kommunerna inblick i allt byggande och förebygger att det inte byggs hur som helst. Byggandet är enkelt uttryck ”kontrollerat” av samhället. SBN – i dagligt tal kallad Byggnormen – ger direktiv för hur man kan bygga och vad som ska uppfyllas enligt regelverket.

Vad händer om man inte gör bygganmälan/bygglovsansökan?

Kommunen kommer att skicka ett vitesföreläggande. Vitet (boten) bestäms av respektive kommun, men viten på uppåt 22 000:- förekommer i Sverige. Varje kommun har ett självbestämmande om ex. viten, vilket gör att vitet varierar över landet.
Detta gäller både om man inte gör bygganmälan, gör den efter att installationen är klar eller påbörjar installationen innan startbesked kommit från kommunen. Det är också viktigt att inte börja elda innan slutbeskedet kommit från kommunen.

Kan man få nej på sin bygganmälan?

Frågan är trubbigt ställd. Orsaken till nekad bygganmälan beror ofta på att anmälan är felaktigt formulerad eller bristfällig och måste kompletteras, alternativt att du vill installera produkter som inte är godkända för den svenska marknaden, eller äldre eldstäder som inte längre har giltiga certifikat och inte längre exempelvis uppfyller miljökraven. Generell försiktighet/restriktion kan finnas i kommunala områden där man har dokumenterade problem med ex. för hög halt partiklar, eller vedeldare som ”smutsar ned” närmiljön så att det skapats problem för andra. Fråga kommunen till råds om det finns områden med särskilda reservationer eller restriktioner i samband med bygganmälan.
Vem är skyldig att göra bygganmälan/bygglovsansökan?
Fastighetsägaren, som också är byggherren är ansvarig enligt lag att göra anmälan. Byggherren är också skyldig att betala kommunen för bygganmälan enligt den taxa som tillämpas. Betalningsansvaret för bygganmälan kan aldrig skjutas över till exempelvis en entreprenör som installerar en kamin/skorsten eller liknande.

Hur ofta behöver man sota?

I normalfallet sotas en braskamin som eldas för värme av det rum den befinner sig i (dvs mer än bara en mysvärmekälla) 1 gång varje år. En ren reservvärmekälla som används någon gång om året sotas vart 4:e år. Det är sotaren som avgör intervallet. Fristerna fastställs av Riksdagen. Vid sotning tas sotet bort (sot är en restprodukt vid förbränning i rökgaserna) ur eldstaden och anslutningsrör samt rökkanal. Däremot är det användarens ansvar att ta bort askan (askan är en restprodukt från veden) ur kaminen (helst innan sotaren kommer). 

Får jag sota själv?

Ja, du får sota själv hur ofta du vill, och det är dessutom bra för eldstaden, skorstenen och förbränningen – men sotaren ska sota eldstaden på den lagstadgade sotningsfristen ändå.

Det finns undantag – Självsotning förekommer idag, men för att bli självsotare krävs som regel att man gått en endags kurs hos kommunen. Om du vill börja sota själv ska du kontakta Skorstensfejarmästaren på din ort eller räddningstjänsten för att få vidare instruktioner vad som gäller och vad utbildningen kostar.

Den framtida kontakt du då i fortsättningen har med din ”gamla” sotare är när Brandskyddskontrollern ska utföras (den kommer man som fastighetsägare inte ifrån).

Får jag välja vilken sotare jag själv vill?

Ja, idag finns den möjligheten. Kontrollera med din kommun vad som gäller.

Vem bestämmer taxan för sotning?

Riksdagen, kommunala variationer förekommer när det gäller vissa fasta avgifter för ex. inställning till huset, kostnad för ev dammsugning. De kommunala avvikelserna bestäms av Räddningstjänstförbundet. I glest befolkad bygd är alltid den s.k. inställelseavgiften högre än i tätbefolkad bygd. Detta är ett rättvisesystem som tillämpats väldigt länge inom sotningen – vilket innebär att sotning kostar exakt lika mycket för kommunens invånare, oavsett var i kommunen man bor.

En vanlig, gammaldags, installationsbesiktning utförs av en besiktningsman godkänd av kommunen (ex. skorstensfejarmästare eller en skorstensfejartekniker – de som i dagligt tal kallas sotare eller av annan sakkunnig godkänd av kommunen). Som annan fristående sakkunnig krävs att man har av kommunen godkänd dokumenterad erfarenhet. Yrkeserfarenhet som installatör räcker inte för att få göra besiktningar.

Besiktningen innebär att installationen kontrolleras mot de dokument som visar produkterna skall installeras. Man provtrycker/läckagemäter rökkanalen för att kontrollera att den uppfyller gällande täthetskrav och man gör en okulär avsyn (tittar och mäter) att eldstad och skorsten är rätt installerade med avseende på avstånd till brännbart material. Vissa gör en dragmätning och vissa gör det inte. När besiktningen är klar fungerar anläggningen teoretiskt. Eventuella brister skrivs ned i protokollet i två olika alternativ, godkänd utan anmärkning eller icke godkänd med anmärkning.

SSR-godkänd besiktning av skorsten och eldstad/kamin

En SSR-Godkänd besiktning utförs enbart av besiktningsmän anslutna till SSR (Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund). Den besiktningsformen är likvärdig över hela landet, och till grund för besiktningens utförande finns en vägledning och alla besiktningsmän har utbildats i systemet. Man kan säga att den besiktningsformen är kvalitetssäkrad för kundens bästa. Det finns inte samma utrymme för godtycklighet som i det gamla besiktningsförfarandet och man gör en fullständig funktionsprovning av anläggningen – dvs. kontrollerar att den fungerar i praktiken, inte bara teoretiskt.

Det finns inga regler eller liknande för dessa kostnader, så det upp till den enskilda företagaren som gör besiktningen som sätter sin egen kostnad. Däremot ligger besiktningskostnader generellt över landet relativt lika.

Ring sotaren eller den fristående sakkunnige besiktningsmannen och fråga vad besiktningen kostar, och glöm inte att tala om vilken typ av besiktningen det är du vill ha utförd. Det är viktigt att tänka på att det kan bli fråga om 2 besiktningar vid installation av en kamin mot en befintlig skorsten – dels före installation för att kontrollera skorstenens rökkanal och en efter installationen för att kontrollera installationen.

Brandskyddkontrollen är en lagstadgad kontroll i enlighet med LSO (Lagen om skydd mot olyckor). Det är kommunen som utser besiktningsmannen, som har ett personligt ansvar, och det är som regel Skorstensfejarmästaren som är brandskyddskontrollant.

Brandskyddskontroll är en periodisk kontroll av eldstad och rökkanal i förebyggande syfte som sker under anläggningens totala driftsscykel. Tanken är att man periodiskt ska se hur en anläggning förändras med hänsyn till slitage, ökad brandrisk osv. Kontrollen sker genom att besiktningsmannen kontrollerar sotförekomst, slitage i eldstad, slitage på rökkanalen, kontroll av eventuella värmeskador på intilliggande material. En filmning av rökkanalen sker för att försöka upptäcka synliga skador i rökkanalen. Besiktningsmannen kan om han anser det nödvändigt göra fördjupade kontroller (ex. provtryckning eller läckagemätning samt termografering av rökkanalen). Efter kontrollen upprättas ett protokoll med avvikelser som är av underordnad betydelse eller som bör åtgärdas.

Mycket viktigt att tänka på som fastighetsägare – en anläggning kan vara godkänd vid brandskyddskontrollen, men vid en provtryckning/läckagemätning av rökkanalen kan det finnas brister (läckage). Tyvärr har många fastigheter i Sverige sålts i tron att rökkanaler/eldstäder inte har några brister, eftersom man litat på brandskyddsprotokollet, men brister har funnits då den nya fastighetsägaren begärt en vanlig besiktning med täthetsprovning. De åtgärder som kan behöva utföras efter en sådan besiktning kan belasta den gamla fastighetsägaren som dolda fel (beroende på hur köpekontraktet är skrivet.)