Frågor & svar – Skorsten

Det är lika svårt att säga vad en skorsten kostar som att säga vad en bil kostar. Varje installation är unik. En riktlinje är att du kan köpa 4 meter Grundpaket Modulex i dim 130 mm (passar de flesta braskaminer med effekt upp till 8 kW) med 30 års materialgaranti i Varmahembutikerna för 7 995 kr inkl.moms. Detta gäller en rak installation utan några sidoförskjutningar. Viktigt att påpeka att detta pris är ett väldigt förmånligt pris på en skorsten och behöver man frångå detta standard grundpaket så blir prisbilden en annan.

Läs mer om våra skorstenar här

Ja, det är alltid en bra idé att göra en provtryckning eller läckagemätning för att se vilken skick kanalen har. Om man installerar eldstaden först och sedan gör besiktningen kan man stå med dyra reparationsåtgärder som hade varit bra att känna till före installationen. Problem med murade rökkanaler är väldigt vanliga, vilket är naturligt eftersom de flesta skorstenar är gamla. De flesta äldre skorstenar behöver lagas med en sk skorstensrenovering. De två vanligaste metoderna för detta är glidgjutning eller ett nytt insatsrör.

Rådet är att alltid kontrollera sin skorsten innan man ansluter en ny kamin. Både av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl.

Installation av en eldstad eller skorsten anses vara en väsentlig förändring av huset och därför krävs bygganmälan vid ändring av eldstad eller skorsten. Vilket betyder att även om det finns den befintlig kamin så behöver man göra en bygganmälan. det kan skilja sig från kommun till kommun. Så kolla upp detta med byggnadskontoret i din kommun.

Exempel på installationer av kaminer som kräver bygganmälan:

  • Nyinstallation av kamin
  • Nyinstallation av kamin och skorsten
  • Nyinstallation av värmepanna och skorsten
  • Installation av insats i befintlig öppenspis.
  • Byte av kamin

Bygglov kan krävas ex. vid skorstensmontage på utsidan av huset, eller där skorstenen utgör en nämnvärd förändring av husets utseende.

För att få veta exakt vad som gäller i din kommun kontakta din närmaste Varmahem-butik eller byggnadskontoret i din kommun.

Hur ofta behöver man sota?

I normalfallet sotas en braskamin som eldas för värme av det rum den befinner sig i (dvs mer än bara en mysvärmekälla) 1 gång varje år. En ren reservvärmekälla som används någon gång om året sotas vart 4:e år. Det är sotaren som avgör intervallet. Fristerna fastställs av Riksdagen. Vid sotning tas sotet bort (sot är en restprodukt vid förbränning i rökgaserna) ur eldstaden och anslutningsrör samt rökkanal. Däremot är det användarens ansvar att ta bort askan (askan är en restprodukt från veden) ur kaminen (helst innan sotaren kommer). 

Får jag sota själv?

Ja, du får sota själv hur ofta du vill, och det är dessutom bra för eldstaden, skorstenen och förbränningen – men sotaren ska sota eldstaden på den lagstadgade sotningsfristen ändå.

Det finns undantag – Självsotning förekommer idag, men för att bli självsotare krävs som regel att man gått en endags kurs hos kommunen. Om du vill börja sota själv ska du kontakta Skorstensfejarmästaren på din ort eller räddningstjänsten för att få vidare instruktioner vad som gäller och vad utbildningen kostar.

Den framtida kontakt du då i fortsättningen har med din ”gamla” sotare är när Brandskyddskontrollern ska utföras (den kommer man som fastighetsägare inte ifrån).

Får jag välja vilken sotare jag själv vill?

Ja, idag finns den möjligheten. Kontrollera med din kommun vad som gäller.

Vem bestämmer taxan för sotning?

Riksdagen, kommunala variationer förekommer när det gäller vissa fasta avgifter för ex. inställning till huset, kostnad för ev dammsugning. De kommunala avvikelserna bestäms av Räddningstjänstförbundet. I glest befolkad bygd är alltid den s.k. inställelseavgiften högre än i tätbefolkad bygd. Detta är ett rättvisesystem som tillämpats väldigt länge inom sotningen – vilket innebär att sotning kostar exakt lika mycket för kommunens invånare, oavsett var i kommunen man bor.

En vanlig, gammaldags, installationsbesiktning utförs av en besiktningsman godkänd av kommunen (ex. skorstensfejarmästare eller en skorstensfejartekniker – de som i dagligt tal kallas sotare eller av annan sakkunnig godkänd av kommunen). Som annan fristående sakkunnig krävs att man har av kommunen godkänd dokumenterad erfarenhet. Yrkeserfarenhet som installatör räcker inte för att få göra besiktningar.

Besiktningen innebär att installationen kontrolleras mot de dokument som visar produkterna skall installeras. Man provtrycker/läckagemäter rökkanalen för att kontrollera att den uppfyller gällande täthetskrav och man gör en okulär avsyn (tittar och mäter) att eldstad och skorsten är rätt installerade med avseende på avstånd till brännbart material. Vissa gör en dragmätning och vissa gör det inte. När besiktningen är klar fungerar anläggningen teoretiskt. Eventuella brister skrivs ned i protokollet i två olika alternativ, godkänd utan anmärkning eller icke godkänd med anmärkning.

SSR-godkänd besiktning av skorsten och eldstad/kamin

En SSR-Godkänd besiktning utförs enbart av besiktningsmän anslutna till SSR (Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund). Den besiktningsformen är likvärdig över hela landet, och till grund för besiktningens utförande finns en vägledning och alla besiktningsmän har utbildats i systemet. Man kan säga att den besiktningsformen är kvalitetssäkrad för kundens bästa. Det finns inte samma utrymme för godtycklighet som i det gamla besiktningsförfarandet och man gör en fullständig funktionsprovning av anläggningen – dvs. kontrollerar att den fungerar i praktiken, inte bara teoretiskt.

Det finns inga regler eller liknande för dessa kostnader, så det upp till den enskilda företagaren som gör besiktningen som sätter sin egen kostnad. Däremot ligger besiktningskostnader generellt över landet relativt lika.

Ring sotaren eller den fristående sakkunnige besiktningsmannen och fråga vad besiktningen kostar, och glöm inte att tala om vilken typ av besiktningen det är du vill ha utförd. Det är viktigt att tänka på att det kan bli fråga om 2 besiktningar vid installation av en kamin mot en befintlig skorsten – dels före installation för att kontrollera skorstenens rökkanal och en efter installationen för att kontrollera installationen.

Brandskyddkontrollen är en lagstadgad kontroll i enlighet med LSO (Lagen om skydd mot olyckor). Det är kommunen som utser besiktningsmannen, som har ett personligt ansvar, och det är som regel Skorstensfejarmästaren som är brandskyddskontrollant.

Brandskyddskontroll är en periodisk kontroll av eldstad och rökkanal i förebyggande syfte som sker under anläggningens totala driftsscykel. Tanken är att man periodiskt ska se hur en anläggning förändras med hänsyn till slitage, ökad brandrisk osv. Kontrollen sker genom att besiktningsmannen kontrollerar sotförekomst, slitage i eldstad, slitage på rökkanalen, kontroll av eventuella värmeskador på intilliggande material. En filmning av rökkanalen sker för att försöka upptäcka synliga skador i rökkanalen. Besiktningsmannen kan om han anser det nödvändigt göra fördjupade kontroller (ex. provtryckning eller läckagemätning samt termografering av rökkanalen). Efter kontrollen upprättas ett protokoll med avvikelser som är av underordnad betydelse eller som bör åtgärdas.

Mycket viktigt att tänka på som fastighetsägare – en anläggning kan vara godkänd vid brandskyddskontrollen, men vid en provtryckning/läckagemätning av rökkanalen kan det finnas brister (läckage). Tyvärr har många fastigheter i Sverige sålts i tron att rökkanaler/eldstäder inte har några brister, eftersom man litat på brandskyddsprotokollet, men brister har funnits då den nya fastighetsägaren begärt en vanlig besiktning med täthetsprovning. De åtgärder som kan behöva utföras efter en sådan besiktning kan belasta den gamla fastighetsägaren som dolda fel (beroende på hur köpekontraktet är skrivet.)

Har man en murad skorsten så går går den att använda i de flesta fall. Ofta behöver man dock se över skorstenen och se till att den är tät.
Då det gäller stålskorsten så kan det fungera, men det är inget vi rekommenderar. En gammal stålskorsten har ofta både 20 och 30 år på nacken. Ingen köper väl en ny bil och använder en gammal motor? Vi föreslår alltid att man byter till en modern skorsten med ett innerrör i syrafast/rostfritt stål. Det är dessutom ofta förknippat med en hel del arbete att lyfta en gammal skorsten utan att skada isoleringen, sedan modifiera den för att passa på en ny kamin och sedan montera tillbaka den.

Använda befintlig skorsten till ny kamin.

För att sammanfatta när man köper en ny kamin, så rekommenderar vi alltid att man byter ut en gammal stålskorsten mot en ny. Har man däremot en murad skorsten så går den i de flesta falla att använda.

Kontakta en varmahembutik i din närhet så kan de berätta mer.

Ja, det är den om vi pratar om funktionen och orsaken är mycket enkel. Den moderna människan eldar så pass sällan. Många braskaminer eldas bara någon gång i veckan. Med ett stålmaterial som leder ut röken sker upphettningen av materialet väldigt fort – och skapar snabbt rätt driftsförhållande.

En murad skorsten är en väsentligt trögare konstruktion, där både tegel och murbruk ska hettas upp för att skapa förutsättning för en bra funktion. Detta kan i vissa fall ta något dygn att uppnå. Man bör tänka på att då huset med den murade skorsteen byggdes så eldade man året runt, i kakelugnar och i vedspisen i köket. Detta häll skorstenen varm och i bättre funktion än idag när vi eldar mindre.

Det är inte ovanligt att flera ton material ska hettas upp innan det drar tillräckligt bra för en miljöriktig förbränning. Detta är också anledningen till att det är vettigt med ett böjligt insatsrör i en murad rökkanal (förutom att kanalen blir tät/tätare).

Är en modern metallskorsten bättre än en gammal metallskorsten?

Ja, inte minst beroende på att det syrafasta/rostfria stålet klarar dels högre temperaturbealstning innan det förstörs. Äldre stålskorstenar var oftast utförda av Corténstål eller s.k. ”bondstål” – båda dessa stålmaterial förstörs vid väsentligt lägre temperaturer än Syrafast/rostfritt stål. En modern metallskorsten motstår syrangrepp som kan bildas vid eldning. Den är betydligt lättare, vilket är bra både för den kamin den ska placeras på och för den som skall montera.

Är en metallskorsten farligare än en murad gammaldags skorsten?

Ja, det kan den vara eftersom den har mindre omslutningsväggar än vad en murad konstruktion har. Den kan, vid felaktig användning, bli mycket varmare på utsidan än en murad skorsten. Det är sällan en murad skorsten, som är tät och korrekt murad, orsakar en brand i exempelvis ett bjälklag. Däremot kan en metallskorsten vid ex. långvarig eldning med för höga temperaturer vara en rejäl brandfara. Det är också ett skäl till att verkligen köpa metallskorstenar som har så hög säkerhet som möjligt inbyggt i konstruktionen (godstjocklek, isoleringskvalitet och inte minst – säkerhetsavstånd till brännbart material och varmahembutikernas förslag på att höja brandsäkerheten redan vid installationen).

Förmodligen har du läckage mellan kanaler, och kanske ut genom skorstenens utsida. I ”Tätningsbranschen” talar man om två olika ”metoder” för tätning:

Laga skorsten med böjligt insatsrör

Den säkraste tätningsmetoden är att installera ett böjbart metallrör i syrafast/rostfritt stål. Röret ska var anpassat i dimension efter den eldstad du vill köpa (eller redan har). Röret monteras i hela kanalens längd, avslutas på en bottenkona som står i urfrästa murfogar i botten på kanalen en bit ovanför anslutningsröret från eldstaden. Röret isoleras samt avtäcks på toppen med ett toppfoder som skyddar röret och det ska muras en avtäckning av murbruk för täthet och vattenavrinning.

Det här innebär i praktiken att man gjort en ny kanal inuti den gamla kanalen, i ett material som är extremt tätt, som snabbt ger bra arbetstemperatur och rätt drag samt ökar brandsäkerheten i händelse av felaktig eldning med för höga temperaturer eller en skorstensbrand. Tänk också på att det är stor skillnad i kvalitet och materialtjocklek på de rör som förekommer på marknaden. Varför du bör göra ditt val med stor omsorg. (För utförligare information om skorstensreparationer – tala med din varmahembutik).

Om du anlitar varmahembutikerna för en tätning med böjbara rör får du både en materialgaranti på hela 30 år och en unik försäkringslösning i händelse av materialreklamation som leder till någon form av skador i fastigheten – värde 10 miljoner för varje fastighet. En unik lösning som inte bara ger dig nytt material om något händer utan också ombesörjer alla kringkostnader för bytet.

Laga skorsten med glidgjutning

Tätning av rökkanalen genom s.k. ”glidgjutning” är den andra vanligt förekommande metoden. Här använder man kanalens ursprungliga area och applicerar ett keramiskt bruk (keramisk tätningsmassa tål högre temperaturer än vanligt murbruk, och är anpassat efter både upphettning, avkylning och längdutvidgningen i skorstensmaterialet) på kanalens sidor genom tryck och friktion.

Tätningen upprepas flera gånger tills kanalen erhåller den täthetsklass den skall ha. Denna metod används främst där det är väsentligt för eldstadens funktion att kanalens area bibehålls. På denna typ av tätning finns inga materialgarantier, utan här får du som konsument ett skydd i form av konsumenttjänstlagen, dvs rätt att reklamera arbetet i 10 år.

Med ett böjbart insatsrör i metall, som är rätt dimensionerat, blir skorstenens utsida kallare i händelse av skorstensbrand eller felaktig användning med för höga temperaturer. Röken leds igenom röret, på rörets utsida finns isoleringsmaterial och därefter kommer tegelväggens tjocklek. Det ska mycket till innan huset skadas av en brand med en så säker konstruktion.

En annan viktig aspekt är att om huset skulle röra sig (av sättningar ex) så kommer det böjbara metallröret att fortsätta vara tätt oavsett vad som händer med rökkanalen över tid. En extra säkerhet under alla eventualiteter.

Ja, det får man, och orsaken är att en metallskorsten – eller ett insatsrör i en murad rökkanal, har en liten yta som ska värmas upp, dessutom i ett material som fort blir varmt. A och O med förbränning och miljövänlighet är att snabbt få upp temperaturen i rökkanalen så att det drar korrekt. En murad skorsten är trögare genom dess stora massa som ska bli varm innan det drar ordentligt. Vill man ha glada grannar, som inte störs av eldningen – är en rökkanal av metall att föredra.

Om metallskorstenar är så mycket bättre – varför murade man/murar man skorstenar av tegel överhuvudtaget?

Förr fanns bara tegel, det fanns lättillgängligt och var billigt. Man hade dessutom många eldstäder och skorstenen var en del av husets konstruktion. Till och med bärande bjälkar vilade på skorstenens konstruktion. Genom att familjerna förr eldade dygnet runt i öppnaspisen (sedan före vedpsisens tid) och i vedspisar samt kakelugnar under sekler så var skorstenen alltid uppvärmd. I städer och byar visste man heller inget annat än att det luktade vedrök, hela tiden, dygnet runt. För den tidens människor gick en stor del av dygnet åt att elda.

Idag muras i princip inga tegelskorstenar längre, dels för att det är dyrt, tar stor plats i huset och det finns bättre alternativ. Människans påverkan på miljön måste reduceras, det gör vi genom korrekt anpassade och funktionella rökkanaler, som snabbt ger rätt förbränning. Sedan är det alltid vedeldaren som påverkar det hela – en dålig vedeldare kan aldrig en skorsten göra något åt.

Svaret på den frågan är ja, absolut. Detta eftersom man annars sätter in en ny eldstad på en gammal skorsten. Förr eller senare behöver rökkanalen åtgärdas. Den största vinsten är ändå större säkerhet och mer trygghet genom att man vet att kanalen är tät och säker. Dessutom får man bättre drag i skorsten. Det är också enklare att täta en kanal i samband med installationen av en ny eldstad än att göra det efteråt.

Vårt råd är att alltid se över skorstenen i samband med att man installerar en ny kamin. Viktigt också att komma ihåg att man alltid måste göra en bygganmälan om man byter ut eller installerar en ny eldstad i sin skorsten. Detta gäller även om man installerar en ny kamin på exakt samma plats som den gamla.

Vad är det för skillnad på provtryckning & läckagemätning av en rökkanal?

Båda metoderna är godkända metoder för kontroll av täthet i enlighet med BBR 2012 (Svensk byggnorm) kapitel 5:4256, sidan 163. Röktryckprovning är en provning av rökkanalens täthet där man ska konstatera om rökkanalen håller normal täthet vid ett övertryck på 3 Pa (Pascal)/ meter kanal. Denna metod har använts i många år av bl.a sotarkåren i landet.

Läckagemätning är provning med övertryck i enlighet med CE-märkningens täthetsklass (ex. N1 eller P1), där det faktiska läckaget ur rökkanalen mäts. Om läckaget överstiger 2/3 av det tillåtna läckaget ska särskild kontroll företas. Särskild kontroill kan exempelvis utföras genom att rök tillsätts eller att kanalen provtrycks.

Vad innebär en s.k. undertrycksmätning?

Undertrycksmätning är en s.k. ”dragmätning”. Undertryck är det man i dagligt tal kallar drag och drag är i sig ett naturfenomen som gör att vi kan elda överhuvudtaget under rätt förutsättningar, och draget mäts i Pa (pascal). Drag kan påverkas av huset, dels genom ventilationen eller brist på ventilation, eller vissa tillfälliga företeelser – som ex. start av köks eller badrumsfläktar eller centraldammsugare. Draget påverkas också av skorstenens diemnsion, höjd, placering och kan också påverkas av sur ved och att eldstad och skorsten inte sotats.

Undertrycksmätning sker genom eldstadens lucka normalt sett med hjälp av en särskild apparat. I displayen får man direkt reda på resultatet och kan också se hur draget påverkas när ex. köksfläkten startas. Läckagemätning utförs för att kontrollera att eldstaden/eldstäderna fungerar som de ska och att de inte påverkas av ex. ventilationssystem i huset.

Om ventilationen påverkar eldstadens funktion kan en injustering/rengöring av ventilationssystemet behöva utföras. Det kan vara så att tilluft utifrån behöver installeras för att eldstaden ska fungera problemfritt. En undertrycksmätning är en ovärderlig hjälp för fastighetsägaren och besiktningsmannen.

Varför har man börjat läckagemäta rökkanalen istället för att provtrycka.

Delvis för att CE-märkningen på rökkanaler säger att läckagemätning skall utföras i enlighet med en viss täthetsklass. Läckagemätning ger oftast ett väldigt exakt besked om kanalens täthet. Vid provtryckning kunde ett visst mått av osäkerhet finnas eller till och med godtycklighet hos den som utförde provtryckningen. En läckagemätning är enklare att verifiera av någon ytterligare person eftersom CE-märkningen talar om vilken täthet kanalen ska ha.

Får vem som helst göra en provtryckning/läckagemätning?

Ja, i princip som en egenkontroll att skorstenen är tät enligt regelverket efter eget utfört arbete som ett exempel däremot inte som entreprenör åt någon annan, om man inte är godkänd av kommunen som sakkunnig. Normalt sett utförs läckagemätning/provtryckning av kommunen utsedd skorstensfejarmästare eller hans personal med tillräcklig utbildning och kompetens. Alternativt av fristående sakkunniga som kommunen godkänt.